Den vackra konsten att göra skidspår

Idag gjorde jag ett eget skidspår upp till Viborgs bystuga. Inget konstigt med det i och för sig, det brukar jag göra annars också. Fast skillnaden idag mot annars var att det är drygt 70 cm snö... och den är jättelös... Jag tog min pappas gamla turskidor, för de är bredare och bär lite bättre. Så började jag klafsa uppöver. Till saken hör att det är ca 80 meters höjdskillnad. Det gick rätt bra i början när det inte lutade så mycket uppför, men efter ca 100 meter kom jag in i ett lite brantare parti och snart var det mer krypning än skidåkning, stavarna åker ju rätt igenom hela snötäcket. Nåväl, jag lyckades ta mig ända upp till skidspåren i Viborg, fast vissa sträckor fuskade jag faktiskt o använde något skoterspår istället. När man gör skidspår själv är det två saker man ska tänka på; att inte ha för smalt mellan skidorna (för mittremsan nöts liksom ihop när man har kört i spåret några gånger) och att inte göra för tvära svängar (spåret styr inte skidorna lika bra som maskingjorda). Lite av en konst faktiskt, att göra riktigt bra handgjorda spår :-)

Det tog en timme fram och tillbaka, en timme för att åka skidor 1,5 km tur och retur... Lätt att inse att jag skippade de vanliga spåren uppe i Viborg idag. Känner mig helmör nu (hade dessutom skottat snö 2 timmar innan jag gav mig iväg :-) Men kanonbra träning var det!

När jag var liten fanns det nästan inga skidspår som var gjorda med skoter och spårsläde. Min pappa spårade upp ett 7 km-spår som jag gnodde runt, runt i. När man åker i såna spår får man köra lite annorlunda, lite mer värdigt och Gustav Vasa-stil liksom. Numera startar man annars oftast skidturen med att starta bilen, lasta in skidor och vallagrejor, köra bil till skidspåret, åka slingan, sätta sig i bilen och kör hem igen... Jag är jättelycklig över att vi bor så att jag kan göra eget spår fram till de maskinkörda spåren. Jag slipper starta bilen, sparar pengar o miljö & får lite extra träning, helt suveränt! Rekommenderas å det varmaste!

I natt ska det komma mer snö. Jag gillar snö jättemycket, men nu börjar till och med jag känna mig mätt på det...

God natt! Ola Granholm 28 februari 2010

Körslaget & Anna Haag

Först nästan hysteri och se´n total tystnad, vad är det som händer? Ja, inte så mycket just nu. Orsa spelmän har ngn spelning för Vasaloppet och laddar för Andra chansen i Melodifestivalen i Örebro nästa helg. Men Kalle och kören då? Jo, de repar lite lätt än så länge men börjar snart köra lite hårdare inför första programmet. Meter Film tog rätt mycket bilder åt TV4 när de var här den vecka det var audition, men nu kommer de inte tillbaka och filmar något mer i Orsa förrän Kalle-kören har gått vidare. Men Kalle-knapparna har börjat tryckas och det är en rykande åtgång på dem. Vi lär nog få trycka upp några tusen till innan det här är slut. Snart får du som inte bor i Orsa men ändå vill visa för världen att du håller på Orsa i Melodifestivalen möjlighet att beställa Kalle-knappar på destinationorsa.se!

Just nu väntar vi på att Anna Haag ska komma hem så vi kan fira henne för de två silver hon har tagit i OS, fantastisk prestation! (bilden är från hennes egen OS-blogg, www.urspar.se)Grattis Anna och grattis Orsa SK som stöttat och tränat Anna under ungdomsåren. SÅ synd att hon inte kan köra tremilen för hon är ju riktigt duktig i klassisk åkning och innan hon blev sjuk var hon i kanonform... Men håll utkik efter vad som händer i Orsa nästa lördag! (6 mars)

God kväll!

Ola Granholm 27 feb

Glad

Igår skickade Svenskt Näringsliv ut resultaten från förra årets undersökning av företagsklimatet. Det hade förbättrats i Orsa och vi ligger på samma nivå som toppåret 2006. Det gör mig glad- och fundersam. Jag blir glad för att företagsklimatet är en jätteviktig värdemätare på vad företagarna tycker. Om de tycker att det är bra företagsklimat så är det förstås närmare till hands att de investerar, anställer, utvecklar å allt sånt där. Extra glad blir jag för att en av de saker som företagarna tyckte förbättrades mest var "attityden från kommunens tjänstemän", alltså hur de blir behandlade av oss i Orsa kommun i sina möten med oss.

Fundersam blir jag därför jag tycker det är så mycket som vi inte har hunnit med... och ändå förbättras företagsklimatet... Det finns fortfarande ett antal företag som vi inte har besökt och det finns fortfarande ett antal företag som tycker att de de inte har den minsta nytta av det vi gör.

Men mest blir jag glad. Jag är ganska dålig på det annars. Att glädjas åt framgångar alltså. Har lättare att ta åt mig negativa inspel än positiva, fast jag själv är positiv, på gränsen till naiv... Och jag ser redan fram emot nästa års mätning, för det finns ju så mycket vi håller på att införa nu som tar ett tag innan det får effekt och blir känt. Till exempel Forum Orsa, värdskapsutbildning och tjänstegarantier.

Och visst har det blivit bättre. Internt i kommunen har vi nog faktiskt fått igenom allt som vi har kämpat för hittills och som gör det lättare för Orsas företagare. Men som sagt, allt är inte känt än och visst finns det tjänstemän som ännu inte tagit till sig nya direktiv och attityder, eller har dåliga dagar. Och visst gör vi misstag ibland, glömmer saker, springer för fort och uttrycker oss klumpigt. Men jag är tacksam för att det i Orsa kommuns chefspolicy står att det är tillåtet att göra misstag o misslyckas. För om man aldrig får misslyckas så finns det nog en ganska stor risk att man aldrig spänner bågen o aldrig tar chanser för att utveckla det man håller på med. Och det är viktigt. Att man chansar, vågar förändra, byta riktning och testa nya grepp.

Det är tio år sen vi flyttade hem och jag ångrar inte beslutet en enda sekund, för det är en fantastisk resa jag har fått vara med om. För drygt tio år sedan startade jag och Robert Jonsson föreningen "Positiva Orsa" för att lobba för optimism, lyfta fram det positiva. Vi tyckte att det behövdes, att allt var så negativt så att vi var tvungna att sälja in en annan bild. Föreningen är död sedan länge. Orsa har gått från tillbakablickande och pessimism till framtidstro och optimism. Och ännu bättre kan det bli! Om vi fortsätter att samarbeta, att stötta varandra, att applådera varandras framgångar och tro på kraften i att jobba tillsammans mot ett gemensamt mål så finns det faktiskt inga gränser för hur långt vi kan nå :-)

Ola Granholm, 26 feb 2010

En "vanlig" dag på jobbet

Efter en härlig dag i backen i Grönklitt så hettar kinderna så där skönt och det känns att man har varit ute hela dagen i det vackra vädret! Imorse när jag vaknade var det -25 här hemma i Buder och jag tänkte aj då idag som jag och Lena ska stå i backen hela dagen och marknadsföra Orsa. Men när vi kom upp till Grönklitt vid 9.30 så var det "bara" -18 och solen började så smått att titta fram bakom bergen och det visade sig bli en helt underbar vinterdag med klarblå himmel och värmande sol!

Sen träffade vi ju på massa trevliga sportlovsbesökare också och det var inte heller helt fel! Många kom fram till oss och var nyfikna på Orsa och ville prata om allt positiv som händer i och omkring Orsa just nu. Kalle Moraeus i melodifestivalen och körslaget och Anna Haags framgångar i OS! Ja det finns många goda ambassadörer för Orsa helt enkelt sa vi:-). Vi delade b la annat ut knappar med Kalle på och en liten kille tittade på min knapp på jackan och sa: "är inte det där Anders Bagge från Idoljuryn?" Nja sa jag det är en annan gubbe som sjunger och spelar väldigt bra...

När vi är ute så här och marknadsför Orsa så får vi ofta frågan: Varför ska man flytta till Orsa då? Och då svara vi: Tja varför inte?! Här kan man leva ett enklare liv och få mer tid över till familjen och fritiden.Vi har rimliga huspriser och det är trevliga människor i Orsa som vill hitta på saker och engagerar sig i mycket, det är du också välkommen att göra! En familj från Malmö fick det svaret idag och dem såg fundersamma ut när dem lämnade oss (jag tror och hoppas att de tänkte på hur deras liv hade kunnat sett ut om de bodde i Orsa).

Annars så pratade vi med en entreprenör från Uppsala som vi tyckte kunde flytta sin verksamhet hit - och han skulle funderar på det och lät positiv!

Att vara ute en hel dag i vackert vinterväder och prata med en massa trevliga människor känns näst intill lyxigt och är en ovanlig dag på jobbet i Orsa Kommun. Vi hade en kanondag helt enkelt och ska göra samma sak i nästa vecka, kanske ses vi då?!

/ Linda Söderberg

å vem är det som bloggar då?

Nu har jag gjort ett antal inlägg i destinationorsa-bloggen, men jag kom på att jag aldrig har berättat vem jag är, så det kanske är dags för det?

Jag heter alltså Ola Granholm, är 47 år, född och uppväxt i Orsa men bott i Stockholm 1982-1989 och 1993-2000. Jag har en härlig familj, är gift med Lena Karner Granholm och har tre barn; Alva 10 år, Sofia 8 år och Ellen 9 månader. När jag och Lena flyttade hem till Orsa 1999-2000 så hade vi tänkt oss bli ägare till ett rött trähus med vita knutar, ett äldre hus med en massa charmiga uthus o vacker utsikt. Jodå, efter fyra års letande blev vi husägare, men till ett grått, serieproducerat, enplans LB-hus... Men vacker utsikt är det! Vi blickar ut över Orsasjön och ser både Fryksås och Grönklitt från fönstret. Tomten är inte plan någonstans och vår uppfartsväg är ca 75 meter (precis hur lång den är märker man nu när det har snöat var och varannan dag).

Jag jobbar med att vara näringslivschef och turismansvarig i Orsa kommun. Vad innebär det då? Jo, jag chefar för ett kontor med tre medarbetare och vi försöker hjälpa Orsas företagare att utveckla sina företag så att de kan anställa fler medarbetare så det kommer in mer skattepengar till Orsa kommun som vi kan använda till barn- och äldreomsorg, skola, vägar, mm. Vi är också inflyttningskontor, turismansvariga, planerar Orsas infrastruktur och försöker få Orsa att synas i omvärlden (varumärke o marknadsföring). Jag brukar säga att jag har världens roligaste jobb (det är det säkert fler som har, men jag är en av dem då :-). Tänk att bara få jobba med framtidsfrågor, människor som vill utveckla sina företag, skriva och föra ut positiva budskap om den plats i världen som man gillar mest...?

Just nu handlar det mycket om utveckling av marknadsföring och varumärke, de senaste fem åren har det hänt så mycket kring Orsa, utvecklingen kring Orsa Grönklitt, utbyggnaden av björnparken, träetableringar och nu all uppmärksamhet kring Körslaget, bröderna Moraeus i Melodifestivalen och Anna Haag. Mitt i allt det här håller vi dessutom på att "bygga en ny kommun", starta stora o många samarbeten med Mora och Älvdalen, förbereda nytt designprogram och ombyggnad av gaturummen i centrum, mm, mm. Allt på en gång...

Det är i alla fall jättekul att skriva om Orsa igen. I slutet av 90-talet startade jag och Robert Jonsson (numera Trgg) en websajt som hette orsasajtn, "en virtuell samlingsplats för utflyttade Orsabor" (salig i minnet). Den levde och frodades ett antal år, men sedan vi lade ner den har jag saknat möjligheten att skriva om Orsa och vad som händer här på ett lite friare sätt. Så det är verkligen kul att nu kunna blogga om mitt Orsa, vad som händer och rör sig!

Det var lite om mig som bloggar (mest). Men det bli fler inlägg från andra personer på den här bloggen, bland annat live från Linda Söderberg och Lena Pettersson i Grönklitt idag.

Tack för idag! Ola Granholm

Efter stormen (eller före...?)

Audition är över och kören är utvald. Till slut var det ca 150 personer som prövade lyckan framför kamerateamet, Kalle M och de andra i juryn. Men bara 20 kunde bli utvalda. Audition började kl 16 och tog slut kl 02.30 på natten, fatta det! 10 ½ timme i väntan på att sjunga. Som tur var höll Ingrid Eriksson och ungdomskören humöret uppe hos de som väntade... Som brorsan uttryckte det "Jag är inte mycket för det där att sjunga i grupp med människor man inte känner, men när Ingrid Eriksson satte sig vid pianot, organiserade stämmor och drog igång 150 vilt främmande människor, då kunde jag inte låta bli, det var bara för häftigt".

Producenten Tina Graffman sa att det var en av de roligaste auditions hon har varit med på "det var SÅ bra stämning, markservicen var suverän och kören kommer att bli fantastisk".

Kalle var helnöjd "När de tjugo utvalda provsjöng mitt i natten då lät de ta mig f-n som en kammarkör direkt!"

Dagen efter (torsdag) körde kören första repetitionen i Grönklitt inför kameran.

Just nu "slappnar Kalle av" med en spelning tillsammans med Bengan Jansson i Härnösand, 80 mils körning tur och retur från Orsa... Kanske lite väl hektiskt till och med för Kalle. Melodifestivalen (andra chansen i Örebro 6 mars), Körslaget med TV-inspelningar och "de vanliga" gigen mitt uppe i alltihopa. Men det är väl smällar man får ta som artist, Kalle låter i alla fall sansad och lycklig mitt i mediasnurren.

Vid infarterna till Orsa möter stora banderoller med Kalle på och texten "Välkommen till Moraeus-byn". Vi har tryckt upp knappar med Kalle på där det står "Orsa röstar Moraeus". I första vändan hann vi bara trycka 400 stycken och de tog slut innan man hann säga "Underbart"... Kalle, Olle & Perra, ni var våra hjältar förut också, men nu är ni det ännu mer!

Vilka som kvalade in till kören? Jo vi vet faktiskt vilka det är men vi har lovat TV4 att de ska få släppa den och andra nyheter först... Men när vi får släppa det, då kommer ni att få veta ALLT om körmedlemmarna här på http://www.destinationorsa.se/ :-)

Och om ungefär en timme tävlar Anna Haag i skiathlon i Vancouver-OS, det här är bara för mycket för Orsingarna. Håll tummarna!!! God kväll.

Ola Granholm

Vi är igång! (och här sitter jag...)

Startskottet har gått! Etthundrafemtio människor står och väntar i Kulturhuset på sin tur att testa sångförmåga och personlighet framför en liten jury med Kalle M och några till. Själv sitter jag i ett hotellrum på Storhogna fjällhotell mitt i en chefsutbildning för alla chefer i Orsa kommun. Trevligt på alla sätt, bra kollegor, sjysst hotellrum, vacker utsikt och bra kurs, men ändå.. Jag hade ju velat vara där!!!! I Orsa där allting händer just nu. Jo, jag vet, det finns inget jag kan göra där, juryn är på plats, mina duktigsa medarbetare lotsar in folkmassan och filmteamet filmar, men ändå... jag är här och det händer där...

Kommer det 200 personer, 300, 400, 500??? Till och med den lilla barbershopkör jag är med i ska dit och ta ton. Snacka om happening! Igår filmade de Kalle och idag har de filmat på olika platser i Orsa kommun och imorgon körens första repetition. Vi har beställt banderoller, Kalle-knappar, profilkläder, mm, mm. Lokalsamhället ställer upp på ett kanonbra sätt; Orsa Besparingsskog, Orsa Grönklitt, Orsabostäder, medarbetare, alla har varit helt underbara! (men i och för sig hade jag nog trott det också, för det brukar de vara annars också :-)

Mörkret faller utanför fjällhotellet och jag får regelbundna SMS från medarbetarna om vad som händer i Orsa.

Lycka till, säger jag till alla som provsjunger, alla som testar är vinnare, just för att de vågar göra det!! Heders åt er alla!

Körslaget o allt på en gång...

Först blir det klart att Bröderna Moraeus ska tävla i Melodifestivalen med Perra Moraeus son Johans låt. Några dagar innan de går upp scenen i arenan i Sandviken så ringer Meter TV och berättar att Kalle Moraeus ska vara med i Körslaget. Orsa Spelmän i Melodifestivalen= kul o bra för Orsa. Kalle med kör i Körslaget= dubbelkul och möjligheter till massor av bra exponering. En febril aktivitet utbryter, vem ska göra vad? Audition när? Onsdag!? Hjälp, hur ska vi hinna? Möte med Meter Television. Ska vi köpa in oss på extra exponering? Kanske företagen i Orsa kan vara intresserade... måste kolla det! Vilka ska hjälpa till vid audition? Vilka platser ska vi tipsa Meter om att de ska filma? Ut med affischerna på strategiska platser i Orsa. Kalle tittar sammanbitet på oss från 15 ställen runt om i samhället, "I want you!" Banderoller, transportsponsring, kolla sponsorer, mediabevakning av audition. Snabbt in med en extra rubrik på http://www.destinationorsa.se/, o s v, o s v.

Samma helg var Orsa resmål i "På spåret", missade det helt, får kolla in det på SVT Play istället i efterhand. Och snart tävlar Anna Haag i OS också.

Allt på en gång? ja visst! Kul för Orsa & bra reklam :-)

Än så länge har vi klarat oss hyfsat, Orsa Spelmän gick till "andra chansen", snudd på finalplats. Håll tummarna för alla Orsingar o rösta så telefonerna glöder:-) God natt!

04.57 en torsdagsmorgon i februari

Ja, klockan är faktiskt 04.57 en torsdagsmorgon i februari.

På en mjuk matta på golvet bredvid mig sitter min niomånadersbebis Ellen Matilda Granholm. Hon leker med ett litet, litet snöre, tuggar på det, drar det ut och in från munnen. Ibland hittar hon ett lite större snöre som hon känner på, plockar förstrött upp någon leksak från lådan, tittar upp på mig ibland och jollrar eller småtjoar. Det är stjärnklart ute, -12 grader, rasande vackert. Det blir inte ljust förrän om någon timme men det kommer att bli en fin dag.

Resten av familjen sover djupt, det är bara jag och Ellen som är vakna. Nitlott, tänler ni kanske...? Pappan måste vara uppe med minstingen jättetidigt på morgonen, surt och eländigt, påsar under ögonen, o s v. Men när, nä, den här pappan är MORGONPIGG, nästan ännu mer morgonpigg än Ellen. Så vi har vår alldeles egen tid tillsammans mellan kl 5 och 7 varje morgon, på helgmorgnar mellan kl 5 och kl 9. Suveränt faktiskt, vi plockar lite, gör eld i kaminen, leker lite, läser om Grodan och Ankan eller någon annan bilderbok. Baby Björn, tack för den!!! Måste vara en av barnvärldens bästa uppfinningar någonsin, att kunna knalla omkring med bebisen nära sig och ändå kunna göra en massa grejer samtidigt (som dessutom blir intressanta för bebisen för det händer mitt framför henne). Ja, jag vet, det har funnits bärsjalar i flera hundra år, men det är i alla fall en bra uppfinning.

Nu har Ellen lekt sig trött med leksakerna och vill göra ngt annat, bli upplyft och uppleva en till fantatstisk sak i sitt lilla universum. Hon tittar på mig och jag tittar på henne, 05.09 en torsdagsmorgon i februari. Det här är livet, i kubik, plenty, totalupplevelse. Bungyjump, släng dig i väggen, att sitta med sin niomånaders dotter klockan fem en vardagsmorgon slår allt! Nä, nu går vi och eldar lite och letar reda på kompisen Björn för nya äventyr i villavärlden på Bingbyvägen.

God morgon (för det är verkligen en god morgon!)